Verksamhetsberättelse

VERKSAMHETSBERÂTTELSE

Pilbågens Förskola 2018/2019

Barnets perspektiv

Pilbågen är en Reggio Emilia inspirerad förskola och det har varit huvudmannens önskemål att förskolan hittar tillbaka till sina rötter som en förskola där den demokratiska människosynen och värdesättandet av olikheter är det primära, där varje barn ses som en kompetent och värdig samhällsmedborgare och där barnet ges möjlighet för att lära och uttrycka sig via alla de hundra eller fler språk som barnet har till sin rådighet och som pedagogerna uppmuntrar.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019 har varit: Demokrati, lek, miljöerna. Därutöver har det funnits ett önskemål om att fokusera på de grundläggande värderingarna i skollagen och läroplanen.

Vi började hösten med en ny ledning och nya personalkonstellationer, så det har varit viktigt för oss att skapa en gemensam barnsyn och en undersökande kultur med bra ramar för det kollegiala lärandet – En förskola för varje unika, enskilda, individ – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi har lagt vikt på att.:

  • gå från personligt tyckande och kännande – till professionella åsikter – vad vi vet från forskning om barns utveckling och lärandeprocesser och vad vi vet genom att ha observerat, pratat med barnet, prövat av i olika situationer, analyserat, reflekterat över
  • gå från förmedlarpedagogik –till att var medforskande och medlekande, att barnets lärande sker igenom hela dagen, i många olika små och stora sammanhang; leken, att gå ut, att klä på sig och att barnet ska ha tid och möjlighet att grotta ner sig i det barnet är upptaget av och nyfiken på. Att vi ska vara medvetna om att allt kan vara början till en lärandeprocess och fånga ögonblicket och de olika vägar det tar/barnen leder oss i. Från ögonblicket via leken till kunskap och invävda strävansmål.

Lyfta fram den kunskapsbas som finns på förskolan – dela med oss till varandra

Vi har arbetat i små grupper för att skapa trygghet, för att lära känna varje barn bättre; för att säkerställa att varje barn blir hört och sett. Vi har eftersträvat en personaltäthet med en pedagog pr fem barn och att varje barn ska vara medaktör i sin egen lärandeproces och reflektioner därom.

 

Arbetslagsmöten

Förskolornas arbetslag har följt med i läroplanen sedan 1968 års Barnstugeutredning.Vad ett arbetslag är, vilka som ingår i det och hur arbetslagsmöten ska utformas och vilket innehåll de ska ha, eller om arbetslagsmöten ens ska finnas, är inte reglerat i lag.  Detta innebär att det finns väldigt stora variationer på arbetslagsmöten; vad de är; hur de utformas och vilket innehåll de har och att det är upp till var enskild förskola(huvudman/rektor) att definiera detta.

Under hösten 2018 fattade ledningen beslut om att arbetslagsmötena hos oss ska prioriteras.

Vi har velat ha professionella och konstruktiva möten av hög pedagogisk kvalitet och tar för givet att praktiska detaljer avhandlas löpande i vardagen, och inte upptar tid på arbetslagsmötena.

Vid arbetslagsmötena finns alltid minst två legitimerade förskollärare (försteförskolläraren och rektor tillika specialpedagog). Detta för att: få så jämn och hög kvalitet som möjligt, säkerställa att barnens utbildning planeras av förskollärare oberoende av eventuell sjukdom eller annan frånvaro inom det enskilda arbetslaget,alla inom förskolan ska vara med på tåget; de gemensamma målen, arbetssätt och metodik.

 På arbetslagsmötena har vi med utgångspunkt i varje enskilt barn och deras behov, förmågor och intressen reflekterat över pedagogik, metodik (analyserat), vad som fungerar, vad som inte fungerar, sett över arbetsmetoder och rutiner.

Samtalen och reflektionerna har varit många; Om ett barn väljer att inte leka med bilar är det då för att barnet inte gillar att leka med bilarna, är det för att bilarna är otillgängliga, är det för att vi inte introducerat olika sätt att leka med bilarna och om ett barn bara deltar i allt de vuxna hittar på är det då för att barnet faktiskt vill eller för att vi inte varit uppmärksamma på barnets uttrycksformer och därmed kanske rent av tvingar barnet. Hur gör vi lärandet lustfyllt och hur undviker vi stressade och/eller konfliktfyllda situationer, vilket förhållningssätt och bemötande bör vi ha, vad fungerar. Ställer vi rimliga krav/förväntningar till barnet eller sätter vi ribban för högt eller lågt? Hur leker barn i det hela taget? Och hur kan vi leka med, föra leken framåt?

Vad är en lärandeprocess i det hela taget? Hur ser vi den? Följer upp på den? Där det tidigare har varit fokus på gruppens produkt/görandet har vi nu velat flytta fokus till det enskilda barnets lärande.

 Utbildning och fortbildning av personal

Vi strävar efter att vara en coachande organisation, där vi tycker det är kul att dela med oss av kunskap och erfarenheter i vardagen och där kollegialt lärande är en självklarhet.

Vi använder arbetslagsmötena som veckovis forum för kunskapsutväxling och pedagogernas (egna) lärandeprocesser – där vi i år har haft särskilt fokus på skillnaden mellan vad vi rent faktiskt vet och vad vi tror/känner/egna åsikter samt skillnaderna på förmedlarpedagogik och att vara medutforskande och lekande tillsammans med barnet.

Med andra ord, vi har fokuserat på att veta (och hur man vet) var varje enskilt barn är i sin egen utveckling och hur man som personal tar på sig ansvaret, för att skapa förutsättningar, för att barnet kan utveckla sina förmågor, på bästa sätt, utifrån barnets individuella intresse.

Genom att försteförskolläraren och rektor är med på alla arbetslagsmöten, på två förskolor, kan de dessutom medverka till att sprida, vidareförmedla kunskap och idéer mellan arbetslagen och förskolorna.

All personal ges dessutom möjlighet för löpande individuell handledning av försteförskolläraren.

Årets kompetensutvecklingsdagar har, i tråd med överordnade mål och beslut, handlat om:

  • Det kompetenta barnet
  • Leken (härunder även leken och den nya läroplanen)
  • Pedagog hela dagen, pedagogens ansvar för att skapa förutsättningar för lärande
  • Lågaffektivt bemötande
  • Miljöerna

Två pedagoger har varit på en heldags utbildning om lågaffektivt bemötande med Bo Hejlskov.

All personal har därutöver varit på föreläsningen ”Med känsla för självkänsla”

Vi har en utvecklingsgrupp (UG) bestående av förskollärarna på två förskolor samt försteförskollärare och rektor. Eftersom vi är en liten förskola, har vi funnit det viktigt att samarbeta med en annan förskola för att skapa mer dynamik och bredare kunskaps och erfarenhetsutväxling för förskollärarna och då huvudmannen äger två förskolor så är samverkan däremellan ett bra sätt att uppnå detta.

Utvecklingsgruppens uppgift är att diskutera föreslagen teori, forskning, vetenskap – att omsätta denna till praksis i verksamheten – för därefter att analysera och utvärdera genomförda tilltag.

UG har varit under uppstart och verksam under våren 2019. I den perioden har dels lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik, dels den nya läroplanen och förskollärarnas ansvar enligt nya läroplanen diskuterats. När det gäller lågaffektivt bemötande, så fick detta ge vika för den nya läroplanen, fortsatt arbete med LAB förväntas kommande år. Vad angår nya läroplanen och försskolläraransvaret så är det UGs uppfattning att: Det sätt varpå förskolorna nu är organiserade; med avdelningar och små fasta grupper, är oförenligt med det ansvar för varje enskilt barns utbildning som åvilar förskollärarna. Detta har tagits ad notam av ledningen.

Dokumentation

Det har sedan tidigare saknats inarbetade rutiner för dokumentation och den dokumentation som varit har haft sin utgångspunkt i förmedlarpedagogiken snarare än i det enskilda barnets förmågor och lärandeprocesser. Dvs att stor del av den dokumentation som förts tidigare har haft sin utgångspunkt i teman och projekt och de läroplansmål som personal tänkt sig ingår i projektet – men utan vidare reflektion över huruvida det enskilda barnet rent faktiskt lärde sig något eller om barnet bara gjorde vad barnet redan kunde, om ribban satts för högt eller för lågt och i stor utsträckning har barnets egen reflektion över egen lärandeprocess åsidosatts, liksom personalens reflektion och analys över förd pedagogik varit i princip obefintlig.

Dokumentationen är fortsatt ett eftersatt område, men det har varit viktigt för ledningen att personalen först har fått kunskap och undervisning i vad som ska dokumenteras, vilket vi arbetat på under året och kommer fortsätta arbeta med under det kommande året. Liksom en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska dokumentera behövs.

Huvudmannen har under året sett på olika alternative för inköp av dokumentationstjänster såsom Förskoleappen, Unikum, Tyra m.fl för att underlätta skapandet av rutiner och förenkla dokumentationsprocessen för personalen och valt alternativ förväntas implementerat hösten 2019.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019

Demokrati och allas lika värde

Med vårt nya arbetssätt har det enskilda barnets röst blivit tydligare och fokus har flyttats från teman och projekt till de enskilda individerna.  Vi kommer att fortsätta detta arbete under det kommande året.

För att tydliggöra vår prioritering av skollagen och läroplanens värderingar och målrikta personalens arbete i enlighet därmed, har vi under året som gått beslutat att ge varje månad ett överordnat fokus, vilket numera framgår av vårt årshjul såsom t.ex.: Februari: Nationella minoriteter och traditioner, vårt urfolk. Mars: Vi lyfter fram alla fantastiska variationer som finns och som gör oss lika men olika. Maj: HBTQ allehanda fina kön och familjevariationer. September: Fredsdagen och på det följer välgörenhet och att dela med sig och att alla är lika värdefulla oavsett ekonomisk situation, djurs rättigheter osv.

Lek

Lekens förstärkta status i den nya läroplanen, som förutsättningen för barns lärande, har vi från ledningens sida, tagit mycket varmhjärtat emot.

Vi har, med emfas, poängterat betydelsen av leken om och om igen.

Leken har självklart varit en del av kompetensdagar, arbetslagsmöten och individuell handledning under året; Vad lek är, hur lek försiggår, barns sociala lekutveckling, hur den vuxna kan använda leken som pedagogiskt verktyg i vardagen.

Men vi har för närvarande långt att gå. För några faller det sig helt självklart, för andra är lek fortfarande vad barn gör, när de är själva, utan vuxna.

Vi kommer att fortsätta med att arbeta med lek; begreppet, vad vi förstår vid lek och vad lek egentligen innebär.

Miljöer

Utifrån barnens intressen hade vi tillsammans med barnen velat skapa innemiljöer där vi kunnat leka och lära och väva in läroplanens strävansmål.

På kompetensdagarna har vi gett särskild tid till att pedagogerna kunnat se över miljöerna i förhållande till om de faktiskt intresserar barnen, bjuder in barnen, är främjande för barnens lärande, väcker deras nyfikenhet. Detta har visat sig att vara otillräckligt.

Vi har därför nu tillsatt en grupp bestående av förskollärare på två förskolor med försteförskolläraren som Primus motor som ska se över och eventuellt etablera nya miljöer inför hösten 2019, för att förbättra miljöerna och se till att de är inbjudande och tillgängliga och utvecklande för barnens lärande

 Som det framgår, har vi haft flera stora överordnade mål och vi har därmed gått igång med flera stora processer under det här året, det är processer som tar tid, och som måste få ta tid.

Visserligen följer de alla samma röda tråd och skapar tillsammans en helhet, men det är processer som kräver en omställning från personalen, ett nytt sätt att tänka på, att arbeta på.

Det nya arbetssätt vi har introducerat under året har upplevts väldigt olika från personal till personal.

För några har det fallit sig ganska lätt och de anser att de har haft glädje av den enskilda handledningen och arbetslagsmötena och mötenas nuvarande utformning och upplever att de nu är generellt kunnigare och att de har betydligt större insikt i de enskilda barnen nu än tidigare.

För andra har det nya arbetssättet inneburit att de känt sig osäkra på hur de ska arbeta, vad som förväntas av dem och en har deciderat vägrat.

Att ändra invanda arbetssätt och en etablerad verksamhetskultur är inte någonting som görs i en handvändning och det är fullt rimligt att personalen behöver tid för att omställa sig.

Det är dock rektors uppfattning att alla anställda, i skrivandes stund, är positivt inställda och att de jobbar hårt för, att göra vad de var för sig kan, för att medverka till förändringarna.

Utöver det nya arbetssättet (från egna åsikter till vetande, från förmedlarpedagogik till medforskande) så har personalen givit uttryck för att det sedan tidigare saknas tydliga rutiner och ansvarsfördelning och att det sätt varpå förskolan i nuläget är organiserad, med grupper och avdelningar, har skapat en stor sårbarhet vid sjukdom och frånvaro

Det har för enskilda pedagoger inneburit oro för om huruvida alla barns behov blir tillgodosedda. Detta har tagits ad notam av ledningen.

Enskilda pedagoger efterlyser ett naturligt sätt att sprida kunskap till varandra samt möjlighet för det professionella samtalet i vardagen liksom samarbete på alla nivåer i huset på kryss och tvärs av avdelningar och grupper. Detta har tagits ad notam av ledningen.

Vi är således i processen av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt med en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, prövar och använder forskningsresultat utifrån sin erfarenhet och det sammanhang man befinner sig i (Jan Håkansson och Daniel Sundberg

Juli 2019

 

En Reggio Emilia – inspirerad förskola i Svedala